Då var det dags... 6st medlemar mötte upp på Time vid 18-tiden, och snabbt blev samtalsämnet den friska vinden och vindriktning. Hur skulle vi göra?? Ta motvinden först, eller på hemvägen. Vi kom fram till att Holmsund via Täfteå kändes som lämplig sträcka, och vinden skulle kanske mojjna innan hemfärden. Så vi gav oss av. Lite som en ko på grönbete på vårkanten, spritte det lite i benen på raksträckorna, och det var med viss bestämd blick i allafall för mig på cykeldatorn som farten fick hållas tillbaka den korta stund som jag hade dragpass. Eftersom min vinterträning har varit fullständigt obefintlig, var det med viss hatkärlek som Täfteberget började skymta i horisonten. Och naturligtvis, 2/3 in i backen brände det hårt med syra i benen och hjärtat ville hoppa ur kroppen. Det var bara att släppa taget. Skönt att efter varje uppförsbacke finns en nerförsbacke, för med hjälp av gravitationen och ännu mer bestämhet, fångades förtruppen in igen. Färden gick sedan bra ut till Holmsund och vidare in mot Umeå igen. I backen ner mot Gimonäs drabbades tyvärr 1 av våra cyklar av bakhjulspunka, varvid reparation behövdes. Detta gav tillfälle att inse hur pass många andra cyklister som tinat fram från vinterdvalan, då vi måste ha mött minst 20st totalt på vår runda. Fortsatta cykelrundan modifierades i den tänkta rutten lite, jag och Staffan tog en omväg via ICA Maxi, strandpromenaden, via Ålidhem, Kolbäcksvägen och tillslut E4 cykelvägen hem. Och de andra 4 fortsatte på tidigare bestämd väg. Vinden kändes precis som förutsett inte lika kraftig i byarna när den kom rakt emot, så lite måste den ha mojjnat. Väl hemma efter 5,2mil så återstår bara att slicka såren, för snart är det dags igen. På lördag blir det mtb premiär. // Johan
Nog borde det gå att laga slangen 1 gång till ??
